I ekobyn fick de höra talas om den stora kampanjen som hade utlysts i stan - att värva chiplösa. Ingen i denna by hade någon längtan att bli medlem i de chippades skara, de visste alltför väl vad som hände med dem. En person i centret - Tony - som arbetade i dataanläggningen hade även lärt upp några andra. Max var en av dem och med endast sina 17 år blev han så småningom expert på data.Tony kom då upp med ett förslag att han skulle kunna tänka sig - att som ett experiment för att se hur myndigheterna inne i stan arbetade - kunna anta chippet på handen för en kortare tid. Detta gick ju att ta bort sedan - värre var det med de chip som gavs genom injektioner - de gick inte att spåra upp ens. Först blev Frank överraskad, men när han tänkte efter kanske det skulle vara en genial idé att ha en spion där ute. Sagt och gjort - Tony fick en minidator fasttejpad på vänstra höften. Det var en liten grej som kunde tejpas tillbaka efter duschen. Han fick noggranna instruktioner och i hemlighet kunde han sedan meddela sig med Frank. Tony reste in till stan - fick sitt chip och ett arbete med ett lönekonto. Nu kunde han handla vad han ville. Tony hade kommit med en påhittad historia om hur han vantrivdes och hur gärna han ville ha ett arbete igen. Underligt nog frågade de aldrig om hans förflutna - men han tänkte - det kommer de väl snart att göra. De var i behov av dataexperter och därför kunde han genast installera sig. Han var medveten om att han genom chippet var kontrollerad, men han hade fått kunskapen att stänga av både sin tankeverksamhet och sin minidator. Därför kunde han även bege sig till ekobyn någon gång i hemlighet. Han hade arbetat i nästan en månad utan att någon förhört sig om honom. Han förstod att de hade uppsikt över honom, men de förstod inte att han kunde manipulera med sina tankar. Därför kunde han också meddela sig med Frank, och han berättade att allt fungerade perfekt. Tiden gick och snart kunde Tony handla på sitt konto. Han skaffade en liten bil som svävade fram med elekromagnetisk energi och han handlade massor av mat och teknisk utrustning som han tänkte ta med till ekobyn vid rätt tillfälle. Och rätt tillfälle yppade sig när den stora musikfestivalen skulle gå av stapeln på den stora arenan i stan. Det var ganska folktomt på gatorna, så han stuvade in allt i sin bil och snart var han svävande ut mot ekobyn. Han kopplade ifrån chippet, vilket fordrade en speciell teknik. Han var nästan framme vid ekobyn då han på långt håll fick se en spärr. Han kopplade genast tillbaka chippet igen innan han stoppades. De scannade över honom och sedan fick han fortsätta. Darrande i hela kroppen stannade han bilen efter en stund - han måste ju ändra på kopplingen igen. När han äntligen var framme i byn togs han varmt emot av Frank och de hade ett långt samtal. Hittills hade allt fungerat som de hade räknat ut - det kändes skönt. Nu tog han fram alla varor han hade köpt, och han kände därmed en viss tillfredsställelse över att kunna hjälpa till. Den tekniska utrustningen han hade lyckats skaffa var ovärderlig för ekobyn och Frank kände att ett tack var inte nog. Tony hade inte så mycket tid på sig och måste därför snart återvända in till stan. Tillbaka till Kapitel-index!