´*•.¸¸.•*´`*•.¸¸.•*´¯`*•.¸¸.•*´`*•.¸¸.•*´
När Tony kom tillbaka till sin dataanläggning inne i stan, såg han genast att någon hade varit inne i anläggningen. Vem kunde det vara? Och varför? Men det skulle han luska ut senare. Några dagar senare när Tony satt vid datorn kom ett mail: ”Du är observerad”- ingenting mer. Aj, aj, aj, tänkte han, är detta en varning eller är det ett hot? Bäst att vara försiktig ett tag framöver. Därför meddelade han sig med Frank genom den lilla minidatorn han hade på armen och berättade vad som hänt, att han måste ”ligga lågt” ett tag framöver. Han funderade länge på vem det kunde vara som mailat till honom, men det skulle nog visa sig sent omsider. Han visste att här i stan kunde man inte lita på någon. Därför kom det att dröja länge innan han fick kontakt med ekobyn igen.

Inne i stan hade det ”poppat” upp barer och ölpubar. Där samlades alla kategorier - både chippade och inte chippade, men där fanns även spionerna och hemliga polisen. Han hade en känsla av att han var iakttagen och han förstod att ”någon” spanade på honom. Det var med en viss avsikt myndigheterna hade gett tillstånd till dessa krogar - inte så mycket för att roa befolkningen som att själva kunna ha koll på dem. När någon hade druckit lite för mycket blev denne ofta mycket talför och lösmynt.

En kväll efter arbetets slut tittade Tony in på en bar, och satte sig vid bardisken med ett stort glas öl. Han tänkte studera människorna här och se vilka som kunde vara spioner. Själv var han en bra ”skådespelare” och kunde vända kappan efter vinden. Så plötsligt möttes hans ögon av två vackra bruna kvinnoögon. Hon log mot honom och han kände ett klick i hjärttrakten. Han satt ju här för att spana in en spion - inte för att bli betuttad i ett par kvinnoögon. Men mot förälskelsens kemi finns inget vapen och det han kände i sitt innersta var något odefinierbart - det började plötsligt pirra i hela hans kropp. Nu kunde inget stoppa honom och han gick därför fram till henne och frågade om han fick slå sig ner. Hon kunde ju vara en spion men borta var hans tvivel och han såg bara två vackra ögon. När en man blir förälskad är det lätt att linda honom runt ett finger. Hans hjärna har då slutat fungera och det är endast kemin som råder över honom. Men Tony hade tur den här gången - kvinnan var ingen spion, hon var bara en människa som sökte en vän. De började prata med varandra och kom underfund med att de hade samma tankar och åsikter om det mesta. Diana hette hon - ett passande namn för henne, tyckte han. När de hade kommit ut på gatan tog de en taxi hem till Tony. Hon virade honom runt sitt finger och han blev hennes lydige slav - åtminstone en tid. Tony som annars var så skärp hade fullständigt tappat fattningen, och snart hade Diana flyttat hem till honom. För henne berättade han sedan allt om ekobyn. Det vågade han göra för att han litade på henne.

Diana som var chipmärkt arbetade på ett stort varuhus där hon sålde eltillbehör, vilket passade Tony perfekt. Diana var kär i sin Tony och ville att de skulle skaffa sig ett hus utanför stan - och bilda familj. Tony var mer tveksam till detta - än så länge. Han hade inte pratat med Frank på länge - mest på grund av rädsla för att bli upptäckt, men även Diana hade tagit upp hans tid. Han hade ofta tänkt på att återvända till byn igen men nu hade han Diana att ta hänsyn till - och hon ville inte gärna flytta så långt från stan. Han övervägde om han skulle våga ta Diana med sig dit - först bara för ett besök - men sedan var det den rigorösa kontrollen över alla här i stan att ta hänsyn till. Den bekymrade inte Diana - hon hade inte vaknat upp ur sin törnrosa-sömn ännu, och hon visste ingenting om reptilstyrning eller Parlamentets kontroll. Tony förstod att en dag måste han ha ett allvarligt samtal med henne - förklara för henne vad chippet innebar - att det kunde påverka även hennes hälsa i negativ riktning. Tony hade ju varit med på vandringen till ekobyn från första början och han kände sig mer hemma bland dem.

En kväll knackade det på dörren hemma hos Tony - han var ensam hemma för tillfället. Utanför stod Frank och det blev ett glatt återseende. Frank hade som vanligt bråttom och kunde därför inte stanna så länge. Han ville gärna tala med Tony och se att allt var väl eftersom han inte hade hört av honom på länge. Tony berättade om Diana och Frank varnade honom samtidigt som han förstod att Tony visste vad han gjorde. Frank hälsade dem välkomna till Ekolunden om de hade lust med ett besök. Tog de dessutom bort sina chip skulle de kunna få bo i en av stugorna där. När Diana senare kom hem var Frank redan på väg till Ekolunden. Tony var mycket tystlåten den kvällen och han sa ingenting om besöket han haft.

Snart var det jul, men den högtiden firade inte alla, särskilt den yngre generationen. Religionerna hade mer eller mindre försvunnit, vilket irriterade världsregeringen, eftersom det var genom religionerna man hade manipulerat mänskligheten. Av den unga generationen hade de flesta blivit upplysta om sanningen genom egna initiativ, eftersom skolorna dolde den. Julhögtiden firades därför inte annat än i intima mindre kretsar. Julen var ju Jesus födelsedag, trodde man förr, tills det blev känt att Jesus i själva verket föddes någon gång i februari och 3 år efter tideräkningen. Därmed försvann även påskhögtiden - man hade kommit fram till att Jesus dog inte på korset eller reste upp till himlen. Jesus sövdes ner av sina vänner, som sedan tog ner honom från korset och skötte om hans sår. Han färdades senare till Indien, gifte sig vid 45 års ålder och fick flera barn. Han dog sedan år 115 i Srinigar i Kashmir. Midsommar blev istället den största högtiden och den firades i dagarna tre. Historien har verkligen förvrängts på många sätt.

Diana tillhörde dem som ville fira julhögtiden, eftersom den traditionen fanns när hon var barn, det gjorde däremot inte Tony. Därför kom deras första gräl om just detta, och det blev till sist som Diana ville med julklappar och allt som hörde till. Men utanför på gatorna var allting som förut - grått och vardagligt.

I mångt och mycket var Diana lite naiv och aningslös - som när det gällde politik och chippet. Med barnslig oskuldsfullhet trodde hon på makthavarna som hade hjärntvättat folket med chippets förträfflighet, det fanns ingen ände på allt det positiva med chippet. Nackdelarna hade man inte andats om. Denna propaganda hade vissa likheter med 90-talets hjärntvätt som förde in de europeiska folken i EU. Men Tony visste bättre, och försökte förklara för henne det absurda i denna kontrollapparat. Och framförallt det lömska som låg dolt bakom denna plan. Tony hade heller inte glömt hur hans föräldrar hade det i början på 2000-talet. Det fanns tusentals människor som likt Diana hade litat och trott på dem som agiterat för chippet. Många hade glömt buggningen och trodde att detta var ett bättre alternativ - fördelarna med detta chip var oändliga enligt makthavarna. Dessa gick psykologiskt och taktiskt fram i sina argument för en chippad mänsklighet och aktade sig noga för att inte med en bokstav nämna alla nackdelarna. Diana hade inte förstått att man borde ifrågasätta allt det som basunerades ut. Hon förstod inte heller att de beslut som de fattade låg främst i deras egna intressen. Folket och lydregeringarna var bara ett verktyg. Det skulle dröja ett tag innan hon själv kunde inse sitt misstag. Tony hade till sist lyckats övertala henne att ta bort chippet om hon tänkte följa med till Ekolunden. Hon hade från början inte vetat om att de som hade den verkliga makten kunde gå in i människors medvetande och styra deras tankar och även förändra deras beteende, och till och med döda chipbäraren. Detta kunde de emellertid inte göra med de chiplösa. Av de chiplösa var det dessutom många som hade begåvats med klärvoajans och kunde därför se in i framtiden. Tony berättade för Diana om Ekolunden - att där rådde frihet och jämlikhet - att endast där fanns framtiden. Det bestämdes att de först skulle göra ett besök, men då måste Dianas chips avaktiveras - det var Tony expert på.

I skydd av mörkret lastade de bilen full med godsaker till byns alla barn och andra saker som det rådde brist på där. Sedan skyndade de ut ur stan.